Grönområden i Vilshärad

Grönområden i Vilshärad

Information kring regler avseende nyttjande av grönområdesmark och allmän platsmark.

Medlemmar i samfälligheten får inte privatisera gemensamhetsanläggningar eller grönområde. Grönområdet är till för samtliga medlemmar och medlemmarna får inte vidta åtgärder så att grönområdet upplevs som privat mark t.ex. genom att använda områdena för parkering, uppställningsplats för båtar m.m. Andra brott mot reglerna är att uppföra byggnadsverk, t.ex. hus, bodar, broar, införliva grönområde med sin tomt genom att bygga staket, murar eller plantera häckar eller att fälla träd, stensätta, gräva, schakta, utfylla m.m. Marken skall givetvis inte heller användas som avstjälpningsplats för trädgårdsavfall från egen tomt. Alla åtgärder som får
grönområden att framstå som något annat än grönområden är förbjudet. Vi behöver inte fatta beslut på årsstämma om dessa företeelser då förbudet följer av vårt anläggningsbeslut. Om fastighetsägare har haft privata avtal med markägare om utnyttjande av grönområdesmark för privata ändamål är detta irrelevant i sammanhanget, detta har aldrig varit i enlighet med lagar och regler för användning av grönområden och allmän platsmark.

Vissa fastighetsägare sköter själv vägområde/grönområde detta är i de flesta fall positivt men det skall tydligt framgå att marken inte är tomtmark, t.ex. genom att man har häck, staket eller liknande i sin tomtgräns. Saknas sådan markering får ägaren inte sköta grönområden mellan två fastigheter. Vid tveksamhet rådfråga styrelsen eller av styrelsen utsedd person.

När det gäller fällning av träd på vägmark/grönområdesmark vill vi betona att det inte är markägaren utan Vägföreningen som ger detta tillstånd. Detta gäller i princip alla andra önskade åtgärder på berörd mark också. Riktlinjer för detta följer, i stort, kommunens, Reglerna kan i detalj studeras under Halmstads kommun, t.ex. Träd på kommunens mark.

Vägföreningen fäller enbart träd när de utsätter allmänheten för fara eller om vi behöver föryngra beståndet och gynna omgivande träds utveckling.

Vägföreningen fäller inte träd när; trädet orsakar pollenproblem, trädet skuggar eller skymmer utsikten, trädet tappar löv, barr eller kottar på privat tomt, trädet skuggar tomt eller bostadshus, trädet skymmer tekniska anläggningar som solpaneler eller TV- antenner.

Önskemål rörande t.ex. träd kan alltid inlämnas till föreningen som då bedömer varje enskilt ärende och gör en värdering utifrån olika aspekter, av ovanstående följer att vi kommer att vara restriktiva i vår bedömning. När föreningen tar ner träd bärs kostnaden för detta av oss, i andra fall om vi godkänt trädfällning eller andra åtgärder kan den sökande få bära kostnaden själv. Arbetena skall vara fackmannamässigt utförda.

Önskemål om att på allmän platsmark och grönområden uppföra olika anläggningar för gemensamt bruk kommer inte att finansieras av föreningen även om vi godkänner åtgärden, det är ej förenligt med vårt anläggningsbeslut.

Ambitionsnivån rörande skötsel av områdena får diskuteras på t.ex. årsmöten. Initialt utgår skötselambitionen från hur det sett ut vid vårt övertagande. Många av grönområdena har historiskt knappast skötts alls, andra har skötts i varierande utsträckning. Till att börja med rekommenderar vi att medlemmarna känner in vad och om något skall ändras i inriktningen av skötseln. Kostnaderna för skötsel av områdena kan givetvis variera stort.

Vi vill också påminna om att vi har fått rådigheten över marken inte äganderätten.

Avslutningsvis vill vi nämna att vi ser positivt på de möjligheter vi fått, att kunna påverka vår boendemiljö. Med detta följer också ett ansvar att gemensamt se till att detta blir bra!

Vill ni komma i kontakt med oss i grönområdesgruppen så hittar ni våra kontaktuppgifter i kartbilden nedan. Grönområdena i Vilshärad är uppdelad så en person har ansvar för specifika delar. Kontakta gärna rätt person när ni har någon fråga om våra grönområden.

Historik och lagstiftning

Sedan byggnadslagen kom till 1947 har det funnit möjlighet att i samband med en ny byggnadsplan bestämma att gatu- och parkmark ska upplåtas till en vägförening utan ersättning.

I Byggnadslagen fanns bestämmelsen om detta i paragraf 113, och marken som omfattas av paragrafen kallas ibland paragraf 113-mark.

När plan- och bygglagen kom 1987 infördes en likadan bestämmelse i 6 kap 19 §. I Nuvarande PBL ligger bestämmelsen under 6 kap 5 §.

Tanken bakom 113 § och 6:5 PBL var att det ansågs skäligt att den som fick exploatera ett område och sälja tomter också skulle upplåta de allmänna områden som behövdes för tomternas funktion, så som vägar och grönområden, utan att kunna begära ersättning för det.

När PBL genomgick en översyn togs dessa exploatörsbestämmelser bort genom en lagändring som trädde i kraft 2015. Samtidigt infördes en övergångsbestämmelse sin sa att de förordnande som gäller enligt 113 § byggnadslagen och 6:5 PBL fortsätter att gälla till och med 2018 eller till dess planens genomförandetid går ut. Därefter upphör rätten att gälla.

Ansökan om att skapa en gemensamhetsanläggning

Under 2017 skickade Lantmäteriet ut information till samtliga fastighetsägare i Vilshärad. Informationen handlade om att om vi som fastighetsägare vill skapa en gemensamhetsanläggning för att tillsammans sköta om grönområdena så måste en sådan ansökan inkomma innan årsskiftet 2018/2019.

Ett hundratal fastighetsägare skickade in ansökan om att skapa en gemensamhetsanläggning över grönområdena.

Beslut från Lantmäteriet

Lantmäteriet beslutade under 2023 att de grönområden som redovisas på förrättningskartan nedan ska ingå i Villshärads GA:3, där även vägarna idag ingår.

Beslutet överklagades och har under året legat hos Mark- och miljödomstolen (MMD).

Du kan läsa mer om förättningen och grönområdena genom att logga in på Lantmäteriets sida.

Beslut från Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljödomstolen beslutade den 29 november 2023 att avslå överklagan och domen vann laga kraft den 20 december 2023.

Preliminär skötselplan för GA3 i Villshärad verksamhetsåret 2025-2026.
I planen anges i korthet områdets beskaffenhet samt föreslagen åtgärd.

1. Ett område med öppna ytor som sköts om av fastigheter runt omkring. Välskött. Ingen åtgärd under kommande verksamhetsår.

2. Området öppet och trevligt med klippta ytor där det bland annat finns fotbollsmål. Sköts om på ett fint sätt av fastigheterna runt omkring. Eventuellt kan man tänka sig att gallra något bland de relativt tätväxande björkarna. Ingen åtgärd under kommande verksamhetsår.

3. Tät vegetation. Ingen åtgärd under kommande verksamhetsår.

4. Ett område som tidigare har röjts av kommunen efter önskemål från närboende. Flera stora björkar är toppade. Ingen åtgärd under kommande verksamhetsår.

5. Området som delvis sköts och används av fastigheter i direkt anslutning utmed Vilshäradsvägen. Delen mot Björkstigen skog med bland annat ett dike. Ingen åtgärd under kommande verksamhetsår. Delar verkar skötas av och användas av fastigheterna i direkt anslutning. Ev. åtgärd av döda träd utmed vägen som kan utgöra fara.

6. En liten markremsa utmed Kungsvägen. Avgränsad med staket. Ingen åtgärd under kommande verksamhetsår.

7. Ett stort område med mycket skiftande status. Delen som ligger närmast Kungsvägen är bevuxen med gamla och högresta furor fram till Plommonvägen. Området därefter och ner till Klapperstensvägen är delvis öppet och skött av fastigheterna runt omkring. Kan betecknas som välordnat. Fortsatt skötsel i samråd med grannfastigheten. Från nedsidan av Klapperstensvägen, mellan Skälviksvägen och nittio graders svängen på Klapperstensvägen och ner till Kornvägen tätvuxen och snårig skog. Nedre delen av området är öppen ängsmark. Denna är slagen och omhändertagen som grönfoder. En åtgärd som utförs av grannfastigheten och fortsätter kommande verksamhetsår. Området nordväst om ängen fram till Skälviksvägen högväxt björkskog med klippta stigar med utfarter mot Skjutfältsvägen. Inga omedelbara åtgärder under kommande verksamhetsår. Se punkt 9-11,14.

8. Två små bitar i hörnet Skälviksvägen, Kungsvägen,Plommonvägen, Krusbärsvägen. Delen mellan Kungsvägen och Plommonvägen består av äldre tallan. Delen mellan Plommonvägen och Krusbärsvägen är till hälften inhägnad och anlagd som trädgård. Resterande yta är bevuxen med lövskog och buskar och relativt öppen. Vad som överenskommits mellan tidigare fastighetsägaren och markägaren till grönområdet är inte känt och föremål för ett klargörande.

9-11, 14. Öppen ängsmark tillhörande familjen Andersson och fram till förra året kontinuerligt höstade. Dessa områden kan efter samtal, framgent, med markägaren skötas som tidigare om markägaren finner det lämpligt/önskvärt från Deras sida. Förslagsvis kallar vi familjen Andersson till ett möte. I annat fall får föreningen se till att det fortsättningsvis hålls som öppen mark. Området på kartan med nummer 11 kommer att skötas av familjen Andersson enligt muntlig överenskommelse. Det skördade området i södra delen av område 7 kommer fortsättningsvis att skördas av Mikael Gustavsson som driver gården i omedelbar anslutning till området. Mikael Gustavsson undersöker också om intresse finns från andra djurhållare att skörda områdena med nummer 9,10,14.

12. Hela området runt omkring hamnen och stranden. Önskemål har kommit från fastighetsägare att sly ska hållas nere. I övrigt inga omedelbara åtgärder men detta är ett område som man kan prioritera då det har en stor betydelse för hela Villshärad. Det har också kommit ett önskemål från en fastighet med gräns mot grönområdet med förslag på skötsel som tidigare överenskommits med markägaren. Ett möte har hafts med markägaren där de framförde önskemål om att också i fortsättningen ansvara för skötseln av området. Det kan föreningen tillmötesgå så länge som det sker enligt gällande regler för grönområden.

13. Det området utmed Majorens väg som klassats som ängsmark och därmed ska skötas som sådan. Den åtgärd som vidtagits direkt under sommaren är att Fredrik Klang, granne, på eget initiativ tagit bort små buskar och sly. I områdets norra del breder det ut sig buskar som vi kan överväga att åtgärda i framtiden för att dessa inte ska minska ängsytan. Markägaren, som inte har gjort något åt dettar har dock önskemål om att de ska tas bort. Den yta som vid införlivandet i GA3 utgjorde öppen ängsmark ska fortsättningsvis hållas öppen medan den norra delen kan avvakta. Föreningen, styrelsen, tycker att vi sköter enligt plan ängsmark och att detta innebär ytan som fanns då området införlivades i GA3. Det önskemål som inkommit är att den norra delen, bevuxen med sly, inte kommer att omfattas
av någon åtgärd under kommande verksamhetsår. I övrigt ett prioriterat område där skötsel sker i samråd med en grannfastighet tills vidare. Prioriterat områden med anvisning om skötsel i anläggningsbeslutet.

15. Fotbollsängen vid Majorens väg början i norr. Gräsbevuxen "fotbollsplan". Åtgärden som föreslås till nästa sommar är att få den slagen för att då kunna användas om extra parkering vid högsommarväder och mycket folk. Prioriterat område med planerad åtgärd under kommande verksamhetsår.

16-17. Området vid gamla bussvändplatsen och kommunens servicehus för badgäster. Helt öppen plan. Förekommer kaffe/glassvagn på området varför det kunde vara av allmänt intresse för Villshärad att ge denna plats ett lyft. Bör ligga som ett prioriterat område i planen. Inga åtgärder. Här avvaktar vi återställande av mark efter LBVA:s anläggningsarbeten.

18. Midsommarängen i dagligt tal. Sträcker sig från Vikenvägen norrut till Neckaflostigen. Midsommarägnen klippas och hållas öppen. Delen från Ljungvägen och ner till Neckaflostigen består till stor del av tätvuxen ekskog som möjligen ska glesas ut. Ingen omedelbar åtgärd. Finns med i den prioriterade planen. Prioriterat område. Undersökas vem som idag klipper gräs och om möjligt få en överenskommelse om att detta kan fortsätta.

19. Kallat Maritas söner. Storvuxna träd, också en del döda som kan utgöra fara om de står nära vägar. Det kan vara så att man kan behöva åtgärda om något visar sig utgöra fara. Ingen omedelbar åtgärd under kommande verksamhetsår.

20. Ett skogsområde med varierande växtslag. Ingen åtgärd under kommande verksamhetsår.

21. Remsan bakom Vilshärads camping. Inga åtgärder under kommande verksamhetsår.

22-24 Området angränsande till Veckogatan. Östra delen mot reservatet hålls öppet av fastighetsägarna och ser snyggt och prydligt ut. Inga hinder att tala om. Det som sticker ut här är fastigheten på Lördagsstigen som tagit en stor del av området i anspråk där man anlagt parkering samt byggt en friggebod. Detta har varit uppe till diskussion vid tidigare tillfällen och kan fortfarande vara aktuellt med hur detta ska hanteras. Området mellan Månadsgatan och Kronoskogsvägen är mestadels bevuxen med hög lövskog. Önskemål från fastighetsägare utmed Kronoskogsvägen har framförts om en önskvärd gallring. Frågan om detta kan göras av en lokal person väcktes och ska undersökas. Vi avvaktar resultatet av denna åtgärd.

25. Ett helt och hållet välskött och omhändertaget område av fastighetsägarna utmed Storegårdsvägen. Öppet för alla och ett föredöme.

26-27. Delvis skogbevuxna områden där ingen omedelbar åtgärd är nödvändig. Vissa fastigheter utmed Killebäcken, område 27. har dock staket som sträcker sig långt utanför tomtgränserna. Området utgörs av i huvudsak av en ca åtta meter bred kantzon mot Killebäcken bevuxen med äldra lövträd. Skyddsvärd zon som ska vara öppen för passage. Viktigt yta för avrinning. Området med nummer 26, nordväst om Killebäcken, en värdefull våtmarksbiotop för gynnande av djur och växtliv och väl skyddsvärt. Den lite torrare delen i detta område består av fossila sanddyner med i huvudsak äldre ekskog. Kantzonen mot Killebäcken bevuxen
med i huvudsak al. Inga åtgärder under kommande verksamhetsår. Generella åtgärder som kommer att ses över kontinuerligt är klippning och underhåll av
vägkanter, vilket idag bl.a. utförs av kommunen, samt ev. röjning av buskage i gathörn som skymmer sikt och därmed kan utgöra en trafikfara.

För de områden som nu har införlivats i GA3 har någon regelbunden skötsel inte förekommit på de senaste fyrtio åren, med undantag av åker och ängsmark som slagits med jämna mellanrum av markägaren.

Slutligen vill vi i grönområdesgruppen understryka att om något behöver åtgärdas utöver det planerade är det av stor vikt att man som fastighetsägare meddelar önskemål om detta till grönområdesgruppen, se kontaktuppgifter på kartan så att en lämplig åtgärd kan planeras och genomföras.

Vägföreningen består av oss alla i Villshärad så vi har alla tillsammans ett gemensamt ansvar för GA:3

För intresserade hänvisar vi till Lantmäterimyndigheten Akt 1380K-2022/85.

Bakgrund till GA3.
GA3 bildades efter att medlemmar i Vilshärads vägförening röstat fram att man önskade
införliva dessa områden till föreningen. En lantmäteriförrättning gjordes och efter några turer
fram och tillbaka med överklagande vann förrättningen laga kraft i December 2023.

Denna plan är preliminär och är upprättad för en prövotid om två år.

Nedan följer en artikel från Bulletinen - BRANSCHTIDNINGEN FÖR ENSKILDA VÄGAR
Förvaltning av grönområden - vad gäller?
Vad ska styrelsen göra om någon tar ner träd eller på annat sätt gör intrång på ett grönområde som föreningen förvaltar?

Vad betyder det om det står i anläggningsbeslutet att föreningen har ”begränsad sakrätt” till ett grönområde? REVs medlemmar ställer många frågor som rör skötsel och förvaltning av grönområden. Karin Hammarlund och Bengt Nydahl, Lindhés Advokatbyrå AB, reder ut vad som gäller.
Förvaltning av grönområde – vad gäller?

Den här artikeln tar upp några vanliga frågor om grönområden. Artikeln berör inte vad som beskrivs som allmän platsmark i Plan- och bygglagen. Grönområde i detta sammanhang är mark som genom beslut vid en förrättning av Lantmäteriet inrättats som grönområde eller ett naturområde. I de flesta fall bildas även en samfällighetsförening för förvaltningen av området och eventuella andra anläggningar. Från Lantmäteriet har föreningen då fått ett anläggningsbeslut som specificerar omfattningen av området och vad området och skötselansvaret innefattar.

FRÅGOR SOM RÖR INTRÅNG.
Något som är vanligt förekommande för föreningar när det gäller grönområden är intrång på området. Intrång kan till exempel handla om att en fastighetsägare, vars fastighet gränsar till grönområdet, har planterat sin häck på fel sida om fastighetsgränsen eller att en medlem eller utomstående använder del av grönområdet som uppställningsplats för till exempel ett fordon eller dylikt.
Enskilda medlemmar eller någon utomstående får inte ta i anspråk mark på föreningens grönområde enligt exemplen ovan eller på något annat sätt. Har någon gjort detta ska föreningen anmoda personen att ta bort föremål eller växtlighet som gör intrång och återställa det ianspråkstagna området till ursprungligt skick. Detta bör göras skriftligen och personen bör få skälig tid på sig för att åtgärda detta. I skrivelsen med anmodan bör man också informera om vad som händer om personen inte utför åtgärderna inom den givna tidsfristen. Föreningen kan hota med att återställa själva på personens bekostnad alternativt ta hjälp av Kronofogden och begära särskild handräckning.
Ett annat intrång som kan förekomma är att någon fäller träd eller tar bort växtlighet inom ett grönområde för att exempelvis få bättre utsikt. I dessa fall blir det närmast fråga om ett skadestånd som personen får utge till föreningen. Det kan också bli fråga om en polisanmälan för skadegörelsebrott. Ett alternativ till skadestånd är att begära återplantering men man ska då vara medveten om att det tar lång tid för de nya träden att växa upp.

Ett annat exempel som inte heller är ovanlig är att en ledningsägare utan samråd med föreningen börjar gräva i föreningens grönområde för att lägga ner exempelvis en bredbandskabel. Detta är naturligtvis inte tillåtet utan föreningens tillstånd.
Ytterligare exempel på intrång som inte är acceptabelt kan vara dumpning av sopor, byggnadsavfall, fyllnadsmassor eller dikning och dräneringsåtgärder för att förbättra avvattningen från den egna tomten.

FRÅGOR SOM RÖR ÄGANDET OCH FÖRVALTNINGEN.
För föreningar som förvaltar grönområden kan man utgå från två olika situationer:

Den första situationen är att föreningen genom Lantmäteriets anläggningsbeslut har fått skötselansvaret för området. Föreningen ska då förvalta grönområdet men ägaren till fastigheten är någon annan. Ägaren kan till exempel vara kommunen, en medlem i föreningen eller någon utomstående person. Anläggningsbeslutet innebär att föreningen har fått en så kallad ”begränsad sakrätt” till området. Själva ägandet har inte överlåtits men det upplåtna förvaltningsansvaret innebär att fastighetsägarens förfogande över marken har begränsats. I många fall, men inte alltid, framgår det av förrättningshandlingarna hur förvaltningen av området ska utföras. Den löpande skötseln av området ska utföras av föreningen men blir det fråga om avverkningar ska samråd ske med fastighetsägaren. Träd som avverkas tillhör fastighetsägaren. Föreningen bekostar normalt avverkningen och placerar timret på av fastighetsägaren anvisad plats. Ägaren till fastigheten har ingen rätt att göra vad han/hon vill med området bara för att han/hon är fastighetsägare. Det är föreningen som är förvaltare och bestämmer omfattningen av skötseln utifrån anläggningsbeslutet. I detta sammanhang kan hänvisas till fallet med Kållekärrs vägförening på Tjörn som redovisats i Bulletinen nr 3 2009. I det fallet var kommunen fastighetsägare och började använda marken som kommunen själv ville trots att föreningen hade förvaltningsansvaret. Efter vissa rättsliga turer fick föreningen rätt mot kommunen.

Situation nummer två är att föreningen även äger fastigheten som grönområdet finns på. Föreningen är således både den lagfarne ägaren av fastigheten samt förvaltare av grönområdet enligt anläggningsbeslutet. I detta fall bestämmer föreningsstämman om större investeringar eller avverkningar. Avkastning i form av sålt timmer tillfaller föreningen i sin egenskap av fastighetsägare. Om det i förrättningen framgår att grönområdet ska behålla sin ursprungliga karaktär torde detta dock utgöra ett hinder för större avverkningar.

FRÅGOR SOM RÖR FÖRVALTNINGEN OCH SKÖTSELN.
Som påpekats ovan ska grönområdet skötas utifrån vad som bestämts i anläggningsbeslutet. Hur skötseln ska utföras beror till stor del på områdets karaktär. Det kan gälla allt från parkliknade områden till ren naturmark. Parkliknande områden som ligger inom detaljplanerat område kan till exempel innebära att området ska ha fotbollsplaner eller lekplatser och dylikt. Löpande underhåll kan i sådana fall omfatta tillsyn av lekplatsen med tillhörande utrustning, skötsel av rabatter, gräsklippning, underhåll av grusgångar m.m. Är området ett utpräglat skogsområde ska skötseln utgå från detta. Några större underhållsåtgärder är då kanske inte nödvändiga.

Om anläggningsbeslutet inte är tillräckligt specificerat när det gäller förvaltningsåtgärderna får man försöka göra en tolkning av beslutet och förrättningshandlingarna. Sunt förnuft kan här också vara vägledande. Hur området såg ut vid förrättningstillfället spelar också stor roll i detta sammanhang.

Om anläggningsbeslutet endast innebär att förvaltningen omfattar grönområden får föreningen inte anlägga lekplatser med utrustning eller andra anläggningar. Föreningen får inte heller bekosta sådant som är av trivselkaraktär såsom att anordna midsommarfirande, kvartersfester eller köpa in och sätta upp julgran. Dessa åtgärder har inte med skötseln av grönområdet att göra och betraktas som ”främmande verksamhet” som inte är tillåtet. Vill föreningen få utökat ansvar eller har området runt grönområdet ändrat karaktär sedan anläggningsbeslutet fattades får föreningen ansöka om omprövning av gemensamhets- anläggningen för att få in detta i sin förvaltning. Om föreningens stadgar föreskriver att medel ska avsättas till en underhålls- och förnyelsefond ska även underhålls- och förnyelseplan upprättas. Av denna plan ska det då framgå hur den långsiktiga förvaltningen av grönområdena ska utföras. Det är styrelsens ansvar att det upprättas en sådan plan. Avsikten med att avsätta medel i en fond är att man på ett enkelt sätt ska kunna ta i anspråk medel när man behöver göra större investeringar eller underhållsåtgärder.

Fondavsättningen och kostnaden för den normala förvaltningen av grönområdena tas upp i utgifts- och inkomststaten för den aktuella gemensamhetsanläggningen inför en uttaxering.

Som avslutning kan anföras att det kan finnas skillnader i anläggningsbeslutet jämfört med vad som finns angivet i en gällande detaljplan rörande ett visst grönområde. Det kan då vara viktigt att tänka på att föreningen inte utan vidare får förvalta anläggningen som detaljplanen anger om inte detta också har tagits in i anläggningsbeslutet.

Text: Karin Hammarlund & Bengt Nydahl, Lindhés Advokatbyrå AB